Människor har i alla tider försökt kontrollera barnafödandet genom preventivmedel och abort. Anledningarna har självklart varit många. Genom historien har det ofta handlat om det ekonomiska försörjningsmotivet, man har helt enkelt inte haft råd med att få barn. Men beslutet till abort har aldrig varit ett lätt beslut att ta. Varken då eller nu.

I det här inlägget tänker jag berätta så kort och förenklat jag kan om abortens historia. I det förkristna, det kristnade, det tidigmoderna och i det moderna Sverige. Längst ner i inlägget har jag dessutom några länktips på poddar och artiklar som är intressanta i ämnet.


Abort är ständigt tema för debatt

Kvinnor har i alla tider försökt att bestämma över sin egen kropp och över sin egen fortplantning. Men genom tiderna har hon också fått brottats med mannens vilja av att göra detsamma. För det har varit männen som undanhållit oss denna rätt, då det är männen som suttit vid makten och avgjort vad vi får göra och inte göra. Och rätten till abort, är till syvende och sist en genusfråga. Synen på kvinnan som modern som mest av allt i hela världen vill bli mamma, kvinnan som är vårdande och önskar föda många barn, den synen går stick i stäv med idén om att kvinnan faktiskt inte vill föda barnet hon bär. Åsikten om att kvinnan inte vet sitt eget bästa är också något som förts fram alltför många gånger… Så vem har i slutändan rätten att bestämma över kvinnornas kroppar? Vi själva? Eller männen?

Än idag divideras det kring rätten till abort, eller om barnmorskor ska ha rätten att INTE utföra aborter. Troligtvis kommer frågan att finnas så länge vi är människor, för det handlar både om kvinnans rättigheter och synen på när ett liv blir ett liv. Och den synen har ändrats genom tiderna.


Sverige innan kristendomen

Långt tillbaka i tiden användes farliga naturläkemedel som till exempel mjöldryga som skapar livmodersammandragningar. Men i Sverige innan landet blev kristnat, såg man annorlunda på när ett barn blev en människa. Enligt arkeologen Lotta Mejsholm vid Uppsala universitet, ansåg de förkristna människorna att barnet blev ett barn först när man gjort vissa ritualer med barnet när det väl fötts. Man la till exempel ner barnet på marken, och plockade sedan upp det. Men det var framförallt när barnet ammades för första gången som barnet blev ett barn, en människa. Och genom ammandet tog föräldrarna på sig ansvaret.

Därför var det under den här tiden möjligt att praktisera barnutsättning. Det man gjorde var att ta barnet direkt efter förlossningen och gav det till t.ex. en arbetskarl, som fick ta ut spädbarnet till skogen där det lämnades. Antingen för att dö eller för att hittas av någon vänlig själ som tog det till sig. Troligen sattes barnen ut på en avskild plats i gränsmarken mellan kultiverad och okultiverad mark, utanför gårdens gränser. Man la barnet under rot eller mellan stenar för att det skulle ligga lite skyddat och ofta sattes en liten fläskbit i munnen på barnet. Forskarna tror att detta berodde på det dåliga samvetet, det kändes lättare om man lämnade lite mat.


Det kristna Sverige

Magnus_Eriksons_landslag_barnamord
Magnus Erikssons landslag 1350-tal ”Barnamord”

Om man ser till den gamla Uppsalalagen som gällde fram till 1350-talet när Magnus Erikssons landslag blev gällande, finns spår av det gamla synsättet på när ett spädbarn blir en människa. I Uppsalalagen står det att om man dödar ett odöpt barn skulle man böta 40 marker. Om man däremot dödade ett döpt barn under 7 år, fick man böta 140 marker. Alltså, spädbarnet som man inte tagit till sig är inte riktigt en människa.

Men det här synsättet var något som den katolska kyrkan försökte bli av med, då de hade den motsatta åsikten. Om man dödade ett odöpt barn, var det värre än att döda ett döpt barn. Det odöpta blev nämligen förtappat, skulle hamna i limbo. Men ett döpt barn kom till himlen.

Men det handlade ju inte bara om att döda redan födda barn, utan även om aborter. Det var brottsligt under den här tiden, den äldsta benämningen i våra lagar är i Västgötalagen från 1200-talet. Då straffet var böter för abort, eller fosterfördrivning som det kallades.

Enligt kyrkan fick kvinnor inte utföra fosterfördrivning eller genomgå abort då det handlade om att mörda ett barn. Men om de födde ett barn utom äktenskapet blev de utstötta och barnet blev oäkta, för alltid kallad ”horunge” och ”oäkting”. Kvinnan, men även barnet, var de ständiga förlorarna.


Det tidigmoderna Sverige

Skanstulls_galgbacke_590x350-1519872381
Baron Georg Heinrich von Görtz välbesökta avrättning på galgbacken utanför Skanstull den 19 februari 1719

Även fast kyrkan fördömt barnutsättning, fosterfördrivning och abort, har kvinnor velat och känt sig tvungna att avbryta graviditeter genom tiderna. Under 1600-talet kallades abort för bälgmord, och det var dödsstraff för det. Men aborten var bara ett bälgmord om barnet hade ”kvicknat” som man kallade det. Kvicknat betyder det tillfälle när kvinnan känner fosterrörelserna. För alla er som varit gravida någon gång, vet att detta kan dröja länge. Själv var jag i femte månaden (med mitt första barn) när jag kände den första sparken. Men om en fosterfördrivning skedde innan detta ”kvicknande”, så var det inget mord. Då hade ju fostret inte fått liv. Man kunde därför inte se det som ett mord. Straffen blev något hårdare på 1700-talet, då man återigen ansåg att barnet fick liv vid befruktningen.

Om kvinnan inte lyckades fördriva fostret, var det många som kvävde det i lindan. Ni har säkert hört eller läst om då det i gamla tider hittades ett mördat spädbarn, så testmjölkades pigor eller unga kvinnor för att avslöja vem som nyligen fött barn och därmed gjort sig skyldig till barnamord. Problemet med mördade spädbarn var såpass utspritt att Gustav III införde Barnamordsplakatet 1778, en lag som innebar att kvinnor kunde föda barn utan att uppge sitt namn, och att barnen sedan lämnades på barnhem. Den här lagen gällde ända fram till 1917.

Men alla kvinnor ville inte visa att de blivit gravida, det i sig skulle bevisa att de begått hor. Vissa kvinnor försökte sig därför på fosterfördrivning på egen hand, tex genom att äta saffran, andra tänkte att de skulle ”kasta” barnet om de bar tungt eller hoppade från höga höjder. Under 1800-talet var det vanligt att ta till arsenik som abortmedel och under 1890-talet skalade kvinnor av tändsatsen från tändstickor och åt upp. Fosforförgiftning var en återkommande dödsorsak bland kvinnor i barnbördshusens Död- och begravningsböcker. 1901 förbjöds fosfor i tändstickor av just den här anledningen.


Det moderna Sverige

Barnhemsbarn 1915

Antalet fosterbarn var oerhört många under 1800-talet och in på början av 1900-talet. Barn som led oerhört och utnyttjades på hemska sätt hos sina fosterföräldrar, i vissa fall så illa att de med vilje dödades genom vanvård av så kallade änglamakerskor. Därför börjades det diskuteras kring preventivmedel, och år 1910 höll Hinke Berggren flera uppmärksammade föredrag med rubriken Kärlek utan barn. Han ansåg att människor måste kunna ha ett samliv utan att för den skull föda fram massa barn som var oönskade och som föddes till vanvård och fattigdom. Men det blev stort rabalder och staten införde 1911 Lex Hinke. En lag som förbjöd försäljning och propaganda av preventivmedel, INTE mot preventivmedel som sådana. Men ingen fick saluföra dem eller förklara hur eller varför de skulle användas. Väldigt logiskt.

Men något som faktiskt fanns och som dessutom annonserades öppet om, var livmodersprutor och sonder. Kvinnor köpte dessa och sprutade in tvållösningar som skulle framkalla sammandragningar.


1938 – Den första abortlagen

Det skulle dröja ända till 1938 innan Lex Hinke togs bort, riksdagen förstod efter år av påtryckningar från läkare att kondomer faktiskt var det bästa skyddet mot könssjukdomar. Och DET om något var ett riktigt problem enligt männen med makt (de drabbades inte sällan själva). Men 1938 kom också den första abortlagen. Kvinnor skulle ha rätt till abort, men enbart under vissa premisser. För fri abort var det inte frågan om, utan handlade om något annat. De tre skälen till godkännande av abort var följande:

  1. Medicinska skäl – om den gravida var sjuk och graviditeten innebar allvarliga risker.
  2. Humanitära skäl – exempelvis efter en våldtäkt.
  3. Rashygieniska skäl – om den gravida eller om hennes partner bar på en allvarlig sjukdom eller ansågs vara psykiskt sjuk. Ofta medförde ingreppet också en tvångssterilisering. Det låg i tiden att förbättra den svenska befolkningens ”genetiska kvalitet”.

Idag

abortdemonstrationDet dröjde ända till 1975 innan Sverige fick sin abortlag, en lag som ger kvinnan rätten att bestämma över sin egen kropp. Men än idag diskuteras det kring preventivmedel och aborter. Donald Trump, ledaren för den så kallade ”fria världen”, har infört ett slags abortförbud genom att dra in det statliga bidraget för aborter. Det blir därför en klassfråga, precis som det var under första hälften av 1900-talet i Sverige innan aborten blev legal. De rika har råd att ordna säkra aborter, de fattiga har det inte. De får istället chansa med farliga illegala alternativ, eller få fler barn än de varken vill ha eller har råd med, och blir således ännu fattigare.

Bara för att man förbjuder abort och fosterfördrivning, betyder det inte att kvinnor inte försöker avbryta graviditeter. Det enda som det resulterar i, är att kvinnorna tvingas att ta till illegala sätt som inte kan kvalitetssäkras. Metoderna blir då bara osäkra och farliga, och kan sluta i sterilitet eller i värsta fall ond bråd död.

Idag får vi i Sverige genomgå aborter utan specialtillstånd och utan att behöva berätta det för någon fram till den 18:e graviditetsveckan. Efter det behöver Socialstyrelsen ge tillstånd.


Synen på när ett barn blir människa

Synen på abort har alltså två delar:

  1. Dels synen på kvinnan. Hon ska vilja föda barn, inte göra aborter!
  2. Dels synen på när ett foster blir ett barn – en människa. 

I det förkristna samhället ansågs barnet bli ett barn när det ammades. I det kristnade samhället redan på ”befruktat-ägg-stadie”. Under 1600-talet var det när fostret hade kvicknat, alltså rört på sig, för att sedan återgå till att det var vid befruktningen barnet fick liv. I dagens Sverige är det först efter 18:e graviditetsveckan.

Man säger att varannan kvinna under sitt reproduktiva liv genomgår en abort. Och vi måste tro att det foster vi med hjälp av sjukvården aborterar, INTE är en människa. Hur skulle vi annars kunna genomföra det? Men i slutändan, den vanligaste känslan kvinnor som genomgår aborter känner, är inte skam och skuld. O nej! Det är lättnad. 


Rätten till abort

Jag känner oerhörd lättnad över att jag hade rätten att göra en abort i början av år 2000. Tänk om jag inte hade haft den rätten? Att inte få bestämma över mitt eget liv och min egna kropp? Att någon byråkrat eller politiker hade bestämt att jag som omogen tjugoåring skulle bli mamma med en man som jag bara levde med ett år till efter graviditeten. Och faktiskt, det skulle dröja hela fjorton år efter aborten innan jag kände mig redo att bli mamma.

Men rätten till abort är inte självklar runt om i världen. Det måste vi komma ihåg, och vi måste värna om denna kvinnliga rättighet. För som sagt, kvinnor slutar inte att göra aborter bara för att det är förbjudet. Enligt P3 Dokumentär dör 2000 kvinnor per DAG runt om i världen i sviterna efter olagliga aborter. Skulle vi vilja återgå till det? Nej, jag skulle inte tro det…


Vill du veta mer?

Stockholmskällan har en bra informativ sida där de samlat mycket kring preventivmedel, aborter och förlossningar. De kallar sidan för: Att föda barn – eller inte.

Lotta Mejsholm är arkeolog vid Uppsala universitet och intervjuades i Vetenskapsradion Historia i P1 den 29 oktober 2009. Poddavsnittet finns här. Hon har studerat synen på barnen i förkristen och tidigt kristen tid.

P3 Dokumentär gjorde den 27 augusti 2007 en dokumentär med namnet ”Om aborten”. Poddavsnittet finns här.

Om ett rättsfall från 1845 där fosterfördrivning var en av åtalspunkterna. Läs artikeln på webbsidan Para§raf.

Läs om änglamakerskan Hilda Nilsson som dömdes till döden för mord på åtta fosterbarn.


Bilderna

Planchen över kvinnans fortplantningsorgan
Källa:
 Vänersborgs digitala museum (hämtad 2017-05-14)

Foto från Magnus Erikssons landslag från 1350-tal
Källa: Wikipedia (hämtad 2017-05-15)

Foto av tavla av avrättning i Stockholm 1719
Källa: Stockholmskällan (hämtad 2017-05-15)

Foto av Barnhemsbarn från 1915
Källa:
Digitala Stadsmuseet (hämtad 2017-05-14)

Foto av tidningsannons från 1918
Källa: Kungliga biblioteket (hämtad 2017-05-15)

Foton av livmodersprutor
Källa: Malmö museer (hämtade 2017-05-15)

Foto av abortdemonstration 1970-tal
Källa: Nyheter 24 (hämtad 2017-05-15)

Annonser