När livet tränger på, när det ställer hela ens värld på ända och inget längre är som det än gång var … Ja, då kan jag berätta att skrivandet är en av de saker som blir lidande. I alla fall för mig.


När fokus försvinner

I november fick jag kontakt med min halvbror som jag enbart känt till, men aldrig känt eller ens träffat. Det visade sig att mötet oss emellan, blev som det skulle ha blivit i den enklaste romanen. Jag säger som ”i den enklaste romanen”, därför att allt bara klaffade. Visst stod våra introverta och blyga personligheter till en början i vägen, men sen blev allt bara bra. Vi är syskon, verkligen syskon. Vi är lika på så många sätt, men då vi båda har varit ensambarn fram till nu, blev våra självbilder rubbade i grunden. Och det gjorde att all den koncentration som jag vanligtvis är i besittning av, var puts väck!

Ingenting som krävt mental koncentration har jag lyckats med. Istället har jag renoverat möbler, tapetserat, ritat, broderat, ja alla kreativa uppgifter jag kunnat komma på, som inte krävde det som en redigering av manus kräver av en författare. För kreativiteten har inte försvunnit, den har bara varit tvungen att hitta andra uttrycksformer.


Men jag är igång igen!

Men precis som en storebror ska vara, är min stöttande. Det var han som långsamt puttade mig tillbaka uppför trapporna till skrivarlyan. Arbetet med Inte som oss är igång igen, och det på riktigt. Första redigeringsvändan är klar, och nu har jag börjat arbeta med att få in ett villospår, vilket kräver en rejäl genomgång för att det ska finnas med överallt där det bör finnas med. Det finns fler punkter på att göra listan, men nu betar jag i alla fall av den.


Sluta skriva?

I årets första nummer av tidningen Skriva, handlade ledaren om att man ska sluta skriva om man ständigt kom på anledningar till att göra annat. Jag funderade kring det där. Hade jag gått från att hela tiden komma på anledningar till att få sätta mig att skriva, till att komma på undanflykter? Efter lite skärskådande kom jag ändå fram till att jag är densamma. Jag skriver! Jag kan helt enkelt inte låta bli.

Även fast jag under den här tiden inte har skrivit på manuset, har jag ”småskrivit” på annat. Och så har en ny idé poppat upp och börjat ta plats. Breder ut sig och omformar sig som Barbapapa. Vi får väl se vart den leder … Men det är så typiskt för mig. Under redigeringsfasen kommer alltid mina nya idéer, något som gör det svårt att hålla fokus på det jag verkligen ska fokusera på. Men nu när koncentrationsförmågan är återkommen, så ska det väl gå.

Och här kommer en mycket försenad hälsning till er skrivande själar därute – Gott nytt skrivår!


BILDEN HÖGST UPP:

KällaDigitala Stadsmuseet
Föreställande: Äldre typ av skrivmaskin och ”matador” (kopieringsmaskin). Maskinskriverska.
Fotograf: Okänd
Bild ID: graark_10023214
Datum: Nedladdad 2018-02-20 kl.21:00