Att 2018 ta upp ämnet spanska sjukan, är jag inte ensam om. I år är det ändå hundra år sedan den så fatala influensan slog till mot Sverige och övriga världen. Totalt dog mellan 50-100 miljoner människor runtom i världen (man vet inte exakt), vilket gör att spanska sjukan kan ha tagit fler liv än första och andra världskriget.
Tillsammans!


Alla drabbades

August Vilhelm dödsbok 1918
Min morfars fars rad i Dödboken 1918, Nedertorneå Haparanda.

I Sverige slog spanska sjukan hårdast mot Norrlands inland, även fast den fanns i hela landet. Totalt dog drygt 37.500 svenskar. Två av dessa var min morfars båda föräldrar.

Min morfar föddes 1908 i Tornedalen och var son till hemmansägaren August Vilhelm. Men det gjorde inte livet lättare för min morfar, som enbart var tio år när han blev föräldralös. Både hans mor Hilma och far August dog i Spanska sjukan, och det inom loppet av sex dagar. Där stod min morfar, tio år gammal och arvtagare till gården, men med två yngre syskon att ta hand om.

Så såg det ut för mina förfäder, så såg det ut för många människor i Sverige och runt om i världen, när denna så dödliga influensa drog över världen.


Anledningarna till att de unga och starka dog

I vanliga fall är det personer med nedsatt hälsa, barn och gamla som drabbas hårdast av influensor. Men den här influensan tog de unga, de starka. De mest drabbade blev de mellan 20 och 40 år. Anledningarna till detta är flera.

Bland annat rasade det första världskriget. Ransoneringen av mat hade gjort att människorna i Sverige hade fått svälta, och därmed inte hade den motståndskraft som krävdes. Året innan, 1917, var det flera matuppror runtom i Sverige. Potatiskravallerna på Södermalm i Stockholm och matupproret på Seskarö i Haparanda skärgård är två exempel. Motståndskraften var med andra ord låg.

Troligen hörde den höga dödligheten även ihop med att spanska sjukanviruset skiljde sig från de influensor som härjat de närmaste åren innan. Men virusstammen var inte helt ny, den hade haft sina föregångare. Och det gjorde att de gamla redan hade haft influensor med den stammen, vilket betyder att de hade antikroppar mot den.

När man får vissa sjukdomar, är kroppen programmerad att ta död på cellerna där viruset fått fäste. Då dör även viruset. Men spanska sjukanviruset skapade en överreaktion på immunförsvaret, vilket gjorde att celldöden i lungorna gick bärsärk. De med starkast immunförsvar, fick följaktligen den största celldöden.

Och då kommer man till ytterligare en anledning till att spanska sjukan blev så dödlig. Den skadade och döda vävnaden i lungorna orsakade lungödem, vilket är vätska i lungorna. Viruset kvävde alltså sina offer till döds. Dessutom orsakade celldöden att bakteriella sjukdomar lätt fick fäste, och de allra flesta som insjuknade i spanska sjukan dog av lunginflammation. En sjukdom som tog många liv förr i tiden.


Några korta om spanska sjukan

  • Spanska sjukan spreds våren 1918 bland amerikanska och brittiska soldater, men det tystades ner. När sjukdomen kom till Spanien, som var neutralt, blev sjukdomen känd. Därav ”spanska” sjukan.
  • Arjeplogs kommun hade högst andel döda (nästan tre procent av invånarna). Så här berättar diakonen Arvid Svanberg i Arjeplogs församlingsblad:

    ”Jag tar min väska och knogar fram till gården och in. Jag stannar som förstenad vid dörren. Elva personer ligga därinne i sängar och på golvet. En orerar i vildaste yrsel, en annan håller på att förblöda av näsblod, en tredje kräkes – smuts, stank och oreda omgiver dem alla. Hustrun i gården, även hon sjuk, skulle gå upp och hjälpa mig, men svimmade och föll på golvet. Efter flera timmars hårt arbete kan jag lämna dem för att fortast möjligt få dit någon stadigvarande hjälp. Två unga män i denna familj dogo.”

     

  • Jämtlands län blev hårdast drabbats i Sverige. I Östersund insjuknade så mycket som två tredjedelar av befolkningen, först bland dem som arbetade kring järnvägen. Men staden klarade upp det relativt snabbt genom provisoriska sjukhus (bilden högst upp).
  • Spanska sjukan var från början en fågelinfluensa, vilket de flesta influensorna är. Det var först när den började mutera och blev luftburet, som det blev en pandemi.
  • Spanska sjukan dödade mellan 50 och 100 miljoner människor. Första världskriget dödade 22 miljoner, andra världskriget 55-60 miljoner. Därav påståendet högst upp om att spanskan dödade fler än de två världskrigen tillsammans.

Vill du veta mer?

Jag har bara tagit upp en bråkdel av det som finns att fundera kring när det gäller Spanska sjukan. Gräv vidare på egen hand!


BILDEN HÖGST UPP:

Källa: Jamtli
Föreställande: Gamla skolan [dagens Turistbyrå mitt i Östersund]. Provisoriskt sjukhus under den spanska sjukan. Stående, till höger, i vit rock: Dr Karl Otto Larsson. Fotot taget 1918-1919
Fotograf: Okänd
Bild ID: 80X157:7
Datum: Nedladdad 2018-02-28 kl.12:00

Annonser